korgboll

korgboll

Tuk-tuk-tur 100327

Mars 2010Posted by Jonas Sun, March 28, 2010 11:56:01

De två veckorna som min mamma var här flög snabbt förbi, och tyvärr stämmer det nog att tiden går fort då man har roligt, och roligast av allt var nog att hon själv trivdes så bra här på Koh Lanta. Men gillar man god mat, massage och trevliga människor är det svårt att ha en misslyckad semester här på ön.

Sedan i torsdags är det så ”bara” vi fyra igen, och den sista månaden som är kvar kommer förmodligen att bli mycket lugn. För övrigt märks det nu tydligt att lågsäsongen är här. Dels beroende på att stranden över en natt ändrade karaktär genom att vågor dragit med sig stora sandsjok längre ut till havs och dels beroende på att turisterna sakta men säkert börjar leta sig hem till kylan eller kanske, och förhoppningsvis, en härlig vårvärme.

100327

Idag var vi iväg på ett tuk-tuk-äventyr med mig själv som chaufför.

Vi började dagen med en frukost på Baan café. Dagens frukost var ganska karakteristisk för familjen Nässbjer och såg ut som följer: Engla åt varmt grovt bröd med salami. Till det blev det färskpressad äppeljuice. Fred tvingade i sig en skål cornflakes med mjölk och tjatade om att smaka alla andras mat som han sällan gillar. Han drack även en apelsinshake. Milla åt en likadan macka som Engla, samt yoghurt, müsli och en jordgubbsshake. Själv åt jag som vanligt en tonfiskmacka och drack en kopp kaffe.

Efter frukost begav vi oss söderut längs öns västkust. Det första stoppet blev ett badstopp på ”Relax Bay” som är en del av stranden ”Long Beach”. Efter en stunds badande gick jag iväg för att hämta kameran. Under den korta tid jag var borta tilltog vågorna och Milla hade fullt sjå att hålla koll på sig och barnen. Själv kände jag mig som en vanmäktig krigsfotograf som inte kunde göra annat än att försöka fånga den bästa bilden.

Efter badet drog vi iväg för en liten lunch på en restaurang som låg efter stranden Klong Nin för att sedan åka vidare till öns sydspets, eller åtminstone så långt vi vågade åka innan backarna blev väl branta för vårt lilla ekipage. Tyvärr går inte vägnätet runt hela ön, så vi blev tvungna att vända om och åka tillbaka några kilometer innan vi kunde vika in på en av de två vägar som går tvärs över ön. Trots att vi tidigare valde bort en av de branta backarna stötte vi på denna tvärväg på en ännu brantare nedförsbacke innan vi nådde öns östkust. Förutom denna lilla pärs, som det var att av alla krafter trycka åt både fram och bakbroms för att på så sätt smyga ner för branten, gick själva körningen bra. Efter backen åkte vi vidare till den by där öns ursprungsbefolkning "Chao Leh" håller hus. På grund av ett stundande oväder blev vi dock tvungna att vända om och bege oss till "Old Town" för att ”söka skydd”. Vi hittade vårt skydd på en restaurang vi besökt vid två tidigare tillfällen. Efter lite glass och milkshake märkte vi att ovädret aldrig riktigt blev av och återvände så hem.

Efter barnen somnat hade vi lite altanmys med en gammal kompis (Åke) och hans tjej (Annika). Jag hade utan vetskap att de var på Lanta stött på dem några dagar tidigare under en promenad på stranden. Bra avslutning på en skön dag helt enkelt. //Jonas

Krigsfotot.

En avslappnad posé på Relax Bay.

Fred är däremot inte mycket för att posera, honom får man istället fånga i flykten.

Som sagt.

Fred snart tre år.

Pärlan.